8!!!

Idag gick det bra för vårt lag. Damernas FM-stafett, 3x5 kilometer, stod på programmet. Vårt, det vill säga IF Åsarnas, lag bestod av mig på första etappen som åktes på klassiska skidor, Eve på sträcka nummer två och Jennie som ankare. De två sträckorna skidades på skateskidor. 

Jag var taggad inför starten, och gick faktiskt omkring och log redan två timmar innan start. Det kändes ju såklart i kroppen från gårdagen, men inte så mycket som jag väntat mig. 

Jag hade startnummer 17, så var i tredje ledet, i mitten. I starten slapp jag helt okej framåt, och hade rätt snabbt skidat upp bland de tio bästa.
I första kurvan, en u-sväng, steg någon på min skida och jag föll. Där tappade jag en del placeringar, men inte alltför mycket tid. Det blev dock trångt, och jag kom aldrig förbi de jag hade behövt ta mig förbi för att få skida i min egen fart, så det kändes som om det hela gick lite för trögt. Jag blev aldrig helt död, fick verkligen inte ut det jag velat detta lopp. Aja, jag kom till växling som sjuttonde åkare, tillsammans med en hel bunt andra. 

Eve och Jennie skidade båda superbra, och Jennie tog oss sedan imål som ÅTTONDE lag!!! Eve hade också lite problem med trassel och fall, men skidade super ändå. Vi är alltså åttonde bästa lag i Finland just nu. I heeeeela Finland. Av ALLA damlag. Idag var det roligt att skida trots att jag inte fick ut vad jag ville. Stafett är kul. Det är kul när det går bra också. Vi fick vara kändisar efter loppet dessutom. Både tidnings- och tv-intervjuer. Kändis för en dag, liksom. Nångång ska vi också stå högst uppe på den prispallen, det är ett som är säkert!
Känns konstigt att jag är kortast av oss tre, brukar inte vara i den ändan.
Nu är denna tävlingshelg förbi och jag har både bättre och sämre resultat med mig i bagaget. Fredagen var en riktig besvikelse, lördagen en bra dag och idag likaså. Överlag är jag nöjd med detta veckoslut och mina prestationer, nu blickar jag framåt mot nästa veckoslut då våra egna FM-tävlingar äger rum i Vörå. 

bättre dag

Idag var en bättre dag för min del. Jag taggade till redan på morgonlänken, och höll kvar den känslan ända till mållinjen. Idag skidade vi 10 kilometer skate, tre varv runt den knappa 3,3 kilometer långa banan. Jag har som sagt väldigt svårt att tro på mig själv när det gäller skate, men fick på något sätt den känslan och de tankarna att nästan försvinna helt innan loppet.

Min taktik var att hålla farten lite under max under första varvet, skida andra varvet med maxfart och ta mig igenom tredje varvet. Varv ett och två gick rätt smärtfritt, det kändes faktiskt nästan bra. Tekniken flöt på helt okej, och backarna kämpade jag mig igenom. Dock kom mjölksyran och krampen i smalbenen krypande under andra varvet, så det fick jag kämpa med under hela sista varvet. Underlaget var skarpt och nerförsbackarna rätt svåra, vilket kan vara en av orsakerna till de krampande smalbenen. Jag blev tvungen att ta några stavtag på tredje varvet, men annars gick det helt okej det också. 

Jag slutade på en 36:e plats (av typ 100?) bland Finlands bästa damer. Jag är nöjd med mitt lopp, och nu har jag dessutom säsongens första 10 kilometerslopp avklarat. Nu vet jag ungefär hur mycket jag klarar och hurudan fart jag orkar hålla. Detta veckoslut har hittills varit både lärorikt och givande. Nu ser jag verkligen framemot stafetten i morgon, där jag startar på 5 kilometer klassiskt, medan Eve och Jennie skidar varsin femma skate. Vårt lag är ungt men tufft, vi kommer vara hårda i morgon, det vet jag! 

Kände för att mixa tre idrotter på en bild innan vår kvällslänk, bara för att jag kan. Saknar verkligen fotbollen och gymnastiken just nu. Synd att jag inte tänkte på att ta med mig fotbollsskorna hit.

Ikväll har jag varit runt spåret inför morgondagen tillsammans med pappa. Det kändes i kroppen, och framförallt i benen, att jag har en tia bakom mig, men helt utpumpad på krafter var jag ändå inte. Jag känner att jag fortfarande har mera att ge, och den känslan gillar jag!  

Nu ska vi snart äta kvällsmål, och sen väntar den välbehövliga sömnen. Jag vet med all säkerhet att jag kommer sova som en stock. Ha en bra kväll! ❤️

en riktig pissdag i spåret

Just nu befinner jag mig alltså i Imatra, så nära ryska gränsen att man kan jogga dit på morgonlänken. Det är seniorernas FM på gång här, från idag fram till söndag. 

Dagens sträcka var en skatesprint på 1,6 kilometer. Jag har inte tävlat i skatesprint på ett bra tag, så var väldigt osäker och trodde nog inte ett dugg på mig själv. 
Dagen började med en morgonlänk, och fortsatte sedan med skidtestning tillsammans med pappa och Fanny. Därefter var det dags för uppvärmning och sedan plötsligt startdags.

Aja, banan var rätt tuff, och lång dessutom, men det borde egentligen bara ha passat mig. Inte idag tydligen. Jag fick aldrig upp någon fart, allt gick alltför trögt och jag var alldeles för pigg då jag kom i mål. Jag fick inte upp farten helt enkelt. För otaggad. Ingen mördarblick. Ingen attityd. Alls. Pissdag med andra ord. Om jag hade väldigt lite hopp inför vår FM-sprint på lördag i Vörå, så är nog varenda liten droppe av det hoppet borta nu. 

"Bryt ihop och kom igen", som man brukar säga, det har jag precis gjort. Surade, grät och var besviken på mig själv i två timmar efter loppet, men nu känns det bättre ändå. Detta är ju trots allt inte den tävling jag behöver prestera på. Det känns bättre när man har det i tanken. Well, i morgon ska jag hitta attityden igen, och skida för allt jag är värd. Sådeså. Då ska det gå hårt. Då ska jag vara död överallt när jag korsar mållinjen.
Fint väder har vi haft idag i alla fall, det är ju alltid trevligt. Föret har också varit perfekt.

Nu ska jag fortsätta sitta här i omklädningsrummet i väntan på att pappa ska skida klart. Sedan blir det väl lite vila i sängen innan middagen. Ha det bra!