sprintdag

Idag fick vi sova ut, vilket var rätt skönt efter resdagen igår. Tidskörningen för oss tjejer var så sent som klockan fyra, så vi steg upp kring nio, gjorde en morgonlänk och åt därefter frukost. Efter det hade vi ännu flera timmar kvar, så vi gjorde ett butiksbesök, låg i våra sängar och tog det lugnt, och panikerade slutligen över den ångestladdade dötiden. 

Klockan halv tre började tävlingsdagen på allvar. Då testade vi skidor tillsammans med de andra i gänget, och fick hjälp både av tränare och våra vallare. 

Tidskörningen drog som sagt igång klockan fyra. Jag åkte ut som femtonde tjej, och hade sedan också femtonde bästa tid i kvalet. För mig fick kvalet ganska trögt. Banan var en knapp kilometer lång, och bestod av ett platt parti i starten, sen en uppförsbacke, därefter en nerförsbacke ut på stadion och sedan en 250 meter lång målraka. Detta var alltså skate sprint. Det kändes lite som om jag inte fick ut vad jag ville, eftersom banan var så kort. Aja, vi slapp vidare alla sex flickor, och pojkarna också för den delen. 

Kvartsfinalerna började klockan sex, så vi joggade ner i lugn och ro, och traskade sedan tillbaka till hotellet bredvid spåret. Där låg vi en stund i våra sängar, för att sedan återigen gå ner till vallaboden. 
Jag var i tredje heatet och fick starta i spår nummer tre. Jag hade bland annat en norska och en tjej från USA med mig i mitt heat. I starten var jag inte alltför beredd, det kom lite plötsligt, men parstakningen är ju en av mina starka sidor, så ingen fara skedd. Jag var tredje när vi började åkningen uppför, och också tredje uppe på backen. När vi kom in på målrakan flöt min åkning på sååååå bra, jag var precis bakom USA-tjejen. Sedan blev jag tvungen att välja "fil" och kunde inte annat än välja spåret som hon valde. Dock skidade norskan sida vid sida med henne, vilket betydde att jag lämnade som tredje tjej. Jag förlorade två hundradelar. Jag var alltså två ynka hundradelar från att gå till semi. Åååååh, vad jobbigt det kändes. Jag kunde dock inte gjort något annat just då, eftersom det skulle tagit alltför mycket tid att ta tredje filen, som var i kanten. Jag borde väl helt enkelt ha kört om innan målrakan, men det tänkte jag såklart inte på då. Det stör mig bara så sjukt mycket att jag inte gick vidare, för allt gick så bra och jag hade så mycket mer att ge... Åh, sånt här är alltid jobbigt då man vet att man kunde gett så mycket mer och att det bara var ett dåligt taktiskt drag igen en gång. 
Tur att jag har dessa två vid min sida i alla fall. Ja, och sen är ju min familj och Valtteri här också, vilket känns jättebra ❤️

Aja, överlag klarade vi finländare oss rätt bra. En medalj fick vi dessutom med oss då Verneri skidade sig till en silverplats i sin klass. 

Nu har vi ätit middag, haft palaver inför morgondagen och stretchat. Snart är det nog sovdags, för imorgon får vi inte sova lika länge som vi fick idag. 
Våra selfies hade dock kunnat lyckas lite bättre haha.

Jag är besviken och ledsen, och det får man vara också. Nu är det dock dags att sikta framåt mot morgondagen. Den dagen tänker jag göra till min dag, sådeså! Med det säger jag god natt.

Kommentera här: